Vårdnadsbidrag. Tycker alla mödrar att Liza skall besluta åt dem?

Liza Marklund

Liza Marklund har i två krönikor tagit upp vårdnadsbidraget, det penningbidrag som kan betalas till föräldrar som stannar hemma och sköter sina barn. Hon är emot det.

Hennes första argument mot vårdnadsbidrag är att det stöds av Folkpartiet, ett parti som anser sig ha rätt att tillrättavisa andra trots att pressekreteraren i deras ungdomsförbund gjort intrång i Socialdemokraternas datanätverk. Naturligtvis väljer hon i stället att stödja Socialdemokraterna, ett parti som aldrig ser sig som moraliskt överlägset andra, ett parti som aldrig skulle ägna sig åt fula trick.

Hon hänvisar till en nätenkät som Aftonbladet gjort, en enkät som skall visa att kvinnor inte vill ha vårdnadsbidrag. Enligt den hamnar vårdnadsbidraget i bottenskiktet när kvinnorna får ange vilka politiska frågor de finner viktiga.
Att vilja ha något är inte samma sak som att tycka att något är viktigt. Rent teoretiskt är det möjligt att etthundra procent vill ha vårdadsbidrag, även om de tycker att nio av tio andra frågor är viktigare.
Hon känner tydligen inte till att det kan finnas många felkällor. Är det säkert att de som deltar i en enkät hos Aftonbladet, ett Socialdemokratiskt partiorgan, bildar ett representativt urval av den svenska kvinnliga befolkningen? Finns det inte en viss risk att det blir en övervikt av lydiga socialdemokrater?

En annan felkälla är att man, medvetet eller omedvetet, kan vinkla frågan. Jag vet inte hur Aftonbladet formulerade sig. Liza tycker att vara kvinna och rösta borgerligt är att skjuta sig själv i foten. Jag tror inte att Aftonbladet uttryckte sig så. Jag tror inte att dom frågade vad som är bäst, inga vårdnadsbidrag eller att skjuta sig själv i foten. Det vore i alla fall intressant att få se deras formulering.
Såvitt jag förstår så vet man ingenting alls om hur många som var emot vårdnadsbidrag. Det enda man vet är att de som röstade läser Aftonbladet.

Liza skriver mycket vältaligt om hur hon, som ogift mor, slapp surras fast vid stupstocken utanför kyrkan, bara för att hon levde i Sverige vid rätt tillfälle. Om hur hon kunde få bostad och utbildning och barntillsyn medan hon studerade och arbetade. Om hur olyckligt livet hade blivit för alla kvinnor om det funnits vårdnadsbidrag. Om vilken outhärdlig situation de tvingats att leva i, om hur de tvingats att vara hemma och passa upp en man trots att de ville arbeta.

Hur är det med vårdnadsbidrag? Låt oss ta ett exempel: jag vet inte hur mycket samhället subventionerar en daghemsplats men låt oss säga med 5000 kr per barn och månad (rätta mig om jag har fel). Vi har Ada med ett barn på barndaghem, hon arbetar men vill vara hemma med barnet. Vi har Beda som vill arbeta men är arbetslös med ett barn och a-kassa.

Utan vårdnadsbidrag:
Ada: Borta, olycklig, subventioneras med 5000.
Beda: Hemma, olycklig, subventioneras med a-kassa 5000.

Med vårdnadsbidrag:
Ada: Hemma, lycklig, subventioneras med 3000.
Beda: Borta, lycklig, subventioneras med 5000 (har fått Adas jobb och daghemsplats).

Det är plus för alla. Till och med staten blir lycklig, den behöver inte ge lika mycket bidrag. Då förutsätter jag att a-kassan är högre än vårdnadsbidraget, annars faller den punkten.

Liza säger att vårdnadsbidraget inte är rättvist eftersom det är så lågt att många fattiga inte kan utnyttja det. Så bidraget borde både tas bort och höjas. Där får jag nog ge henne rätt. Visst hade det varit rättvisare med högre bidrag.

Maria Larsson, vice partiledare hos kristdemokraterna, hänvisar till ett par undersökningar som visar bra stöd för vårdnadsbidrag. Då tycker inte Liza att det spelar någon roll vad man tycker. Om man tycker som Liza (eller åtminstone om Liza tror att man tycker som hon), då är det stödet viktigt. Om man inte tycker som hon, då är det inget att bry sig om.
Nu säger Liza att det inte spelar någon roll att kvinnor vill stanna hemma om de hade de ekonomiska resurserna. Jag får det inte att riktigt att gå ihop. Var inte det orsaken till att hon var emot vårdnadsbidraget? Att det tvingade kvinnor att mot sin vilja vara hemma? Att det tvingade kvinnor till ett torftigt och förnedrande liv? Att det tvingade kvinnor till ett liv som de hatade? Nu säger Liza att det är helt naturligt att kvinnor väljer att stanna hemma om de har ekonomisk möjlighet. Gör inte det att hela hennes resonemang faller? Är det inte det som brukar kallas att skjuta sig själv i foten?

Så vitt jag förstår så är Lizas huvudargument att kvinnor i gemen har större valfrihet om de tvingas att arbeta än om de kan välja mellan yrkesarbete och skötsel av eget barn. Orsaken skulle vara att kvinnor i gemen inte kan fatta egna beslut, de behöver någon som fattar besluten åt dem. Någon rikig karl. Som Liza.

Jag har aldrig förstått vad som menas med uttrycket Kvinnlig Logik. Är det det som Liza sysslar med?

(Liza Marklunds krönikor var införda i Kvällsposten 060910 och 060917.)

© Anders Floderus